Skyddshunden har den allsidigaste utbildningen, och är något av brukshundarnas tiokampare. Den är inte farlig för sin omgivning, utan agerar bara på förarens kommando eller i mycket speciella situationer.

I respektive bruksgren tävlar man med hunden på fyra olika nivåer (appellklass, lägre klass, högre klass och elitklass). Gemensamt för de olika nivåerna är att hunden prövas dels i fältprov, dels i lydnadsprov. Då hunden nått tillräckligt bra resultat på en nivå flyttas den upp till nästa.

På den lägsta nivån, appellklass, består fältprovet huvudsakligen av antingen ett kort spår, ett enkelt sökarbete eller en kort rapportföring mellan de två förarna. Lydnadsprogrammet består i appellklass av grundläggande moment som att gå fot vid sidan (kopplad såväl som okopplad), apportering, hopp och platsliggning. På de tre översta nivåerna, lägre, högre och elitklass, ökas svårighetsgraden successivt. Fältproven blir alltmer specialiserade på någon av de fyra grenarna spår, sök, rapportföring eller skydds. I skydds, som kommer in först i lägre klass, utbildas hunden till att bland annat försvara föraren vid angrepp, men ska utöver detta också kunna spåra och söka.

Man kan välja att tävla i endast en av grenarna. Många provar dock på att utbilda och tävla med hunden inom mer än ett område, och hundens kapacitet är större än vi i allmänhet föreställer oss.

På den högsta nivån, elitklass, ingår avancerade lydnadsmoment som exempelvis 10 m krypande och apportering av tungt föremål (upp till 4 kg). Spårhundarna ska i elitklass följa ett spår som är cirka 1500 m långt och en och en halv timma gammalt. Sökhundarna har att leta rätt på tre personer, ett par av dem helt dolda, i ett starkt kuperat skogsområde som är 100 m brett och 300 m långt. Rapporthundarna springer sammanlagt över 6 km mellan stationer med inbördes avstånd på upp till 2 km.

I elitklass kan de bästa hundarna kämpa om att erövra titeln champion. Där arrangeras också årligen svenska mästerskap, SM, som av tradition går av stapeln sista helgen i augusti och alternerar mellan de olika distrikten i landet. Ett SM är en stor folkfest, där de bästa hundarna i bruks, lydnad och agility finns till beskådan.

I alla bruksgrenarna ingår ett moment där hunden inom en 50 x 50 m stor ruta ska finna och apportera fyra föremål. Föremålen är av typen handske, portmonnä eller dylikt och ska hittas inom fem minuter.

Intresserad av bruksgrenarna ta kontakt med bruks- och lydnadkommittén

På den högsta nivån, elitklass, ingår avancerade moment som exempelvis sändande till en ruta 25 meter från föraren. Även ett visst nosarbete där hunden ska identifiera och apportera förarens föremål bland en grupp främmande sådana finns i elitklassens program.

Betygsättning

Hundens prestation vid varje moment betygsätts av en domare. Efter multiplikation av betygen med momentens koefficient (som beror av svårighetsgraden) summeras poängen. Beroende på totalpoängen tilldelas hunden första, andra eller tredje pris (eller i värsta fall inget pris alls). Detta är en kvalitetsbedömning som inte har med hundens placering i förhållande till de andra hundarna att göra. Ett första pris berättigar hunden att starta i närmast högre klass. Många fortsätter dock att tävla i klassen tills tre första pris erövrats. Hunden erhåller då ett så kallat lydnadsdiplom, och i klass I även titeln LP att sättas framför hundens namn.

I elitklass kan tre förstapris, förutom lydnadsdiplom, även leda till titeln lydnadschampion. Då krävs dock en del ytterligare meriter som inte kan erhållas av hund som är oregistrerad eller kryptorchid. I elitklass arrangeras också årligen svenska mästerskap, dit endast den yppersta eliten lyckas kvalificera sig. SM, som av tradition går av stapeln sista helgen i augusti, alternerar mellan olika delar av landet. Ett SM är en stor folkfest, där de bästa hundarna i bruks, lydnad och agility finns till beskådan.

Hur tränar man sin hund i lydnad?

Som vid all annan dressyr inom Brukshundklubben bygger inlärningen på hundens naturliga förutsättningar. Den ska vara lustbetonad för såväl hund som förare. Som grund måste finnas en god relation mellan förare och hund, och en bra allmänlydnad. Brukshundklubben har en kursverksamhet där man redan från hundens valpålder kan utveckla samarbetet mellan förare och hund. Hunden behöver inte alls vara av brukshundsras för att göra goda resultat i lydnadsklass. Så gott som alla hundar går att utbilda, om än kanske inte till absolut toppnivå, och resultatet beror i stor utsträckning på förarens fantasi och tålamod.

Intresserad av lydnad ta kontakt med bruks- och lydnadskommittén

Lämpliga tjänstehundar

Många raser är lämpliga som tjänstehundar, även många blandrashundar. Det är egentligen inte rasen som avgör utan individens egenskaper. Hundarna måste vara arbetsvilliga, ha bra ”motor” och en tydlig ”on/off-knapp”. Med andra ord ska hunden kunna koppla av när arbetet är slutfört och komma igång snabbt när det är dags att arbeta. Dessa egenskaper är viktiga för att hunden ska orka både fysiskt och psykiskt över tiden.

En patrullhund måste till exempel klara av att vara fokuserad under arbetspass på flera timmar. Det gäller självklart även för en räddningshund som skall orka arbeta i mycket krävande miljöer.

Läs mer om Patrullhund

Bruksprov för patrullhund

Försvarsmaktsmästerskap

Hundtjänstskolan

Kurser för räddningshundar arrangeras främst av Svenska Brukshundklubbens olika distrikt. Kontakta förbundskansliets tjänstehundsavdelning för att höra vilka kurser som planerats framöver.

Intresserad av tjänstehund ta kontakt med tjänstehundssektionen

Specialsöket ska vara en bred och öppen verksamhet. Provet ska vara öppet både för nya intresserade hundägare som vill träna och aktivera sin hund men även vara givande för den som sysslar med specialsök tjänstemässigt. Vidare ska provet bidra till avelsarbetet genom att utvärdera hundens arbetsförmåga.

Tanken är att det ska vara en varierande och flexibel provform där miljöerna man söker i kan skifta, på samma sätt som verkligheten kan för en tjänstehund i arbete.

Här kan du se mer om hur Specialsök går till i SBK:s informationsfilm https://www.youtube.com/watch?v=F0vahEnbR3o&t=51s

Vill du komma i kontakt med Specialsökkommittén, kontakta kommittéansvarige via mail christoffer.frances@telia.com

Det är en hundsport där samarbete, kommunikation och glädje belönas. När du tävlar eller tränar rallylydnad följer du en bana av skyltar. Varje skylt beskriver ett visst moment som du och din hund ska utföra tillsammans. 

Något som är speciellt för rallylydnad är att du får prata och berömma din hund medan ni går banan och utför momenten. Detta gör att hunden tycker att det är jätteroligt när den direkt får bekräftelse på att den utför moment rätt. Tanken bakom rallylydnad är att Du och Din hund ska jobba som ett TEAM och att ni ska ha roligt tillsammans. Att jobba ihop med sin hund med positiv förstärkning bygger upp ett starkt förtroende och starka band knyts mellan hund och förare.

Rally för vem och i vilket syfte?

Alla hundar och raser kan träna rally. Rallylydnad fungerar bra såväl för riktigt stora hundar som för riktigt små. Då rallylydnad inte är fysiskt krävande passar det också för både äldre hundar och förare. Betoningen ligger på glädje, kommunikation och samarbete. Ekipaget ska sträva efter följsamhet med positiv utstrålning.

Det finns 107 moment (skyltar) uppdelat på fyra klasser: Nybörjare, Fortsättning, Avancerad och Mästare.

I nybörjarklassen är hunden kopplad hela tiden, vilket gör detta till en bra gren att börja tävla i. I högre tävlingsklasser ska hunden vara okopplad genom hela banan samtidigt som det blir sammansatta moment. I stort sett ska alla moment kunna genomföras på både höger och vänster sida om föraren. 

Föraren får gärna prata, klappa händer eller använda andra verbala uppmuntrande förstärkningar i syfte att uppnå bästa möjliga resultat. Det krävs inte ett perfekt fotgående men det ställer stora krav på samarbete och kontakt. Det är inte tillåtet är att ge hunden tillrättavisande, tillföra hunden obehaglig eller medvetet vidröra hunden.

Banan

Banområdet bör inte vara mindre än 15x 25 meter. En bana innehåller mellan 12-20 moment plus start och mål.

Placering av skyltar

I normalfallet placeras skyltarna på ekipagets högra sida. Skyltar som anger riktningsändring placeras mitt i förarens väg då dessa moment ska utföras framför skylten. I moment där koner används kan skylten också placeras intill första konen. Avståndet mellan skyltarna ska vara 3-5 meter utom vid skyltar vars moment kräver ytterligare avstånd för att kunna genomföras.

Utförande av moment i förhållande till skylt

Hundens position under banan är vid förarens angivna sida inom 50 cm, framför, åt sidan eller bakom föraren om inte momentet kräver något annat. Ekipage ska utföra moment nära skylten eller konen, inte längre bort än 50 cm, om inte momentet så kräver.

Vill Du läsa mer om rallylydnad kan Du gå in på www.svenskabrukshundsklubben.se

Intresserad av rallylydnad? Kontakta rallylydnadskommittén

En krävande hinderbana

Agility handlar om att på kortast möjliga tid och utan fel eller vägringar ta sig igenom en hinderbana. Banan består av minst 14 och högst 20 hinderpassager med allt från slalom och balansgång till hopp och platsliggning. Det går fort mellan slalompinnar, på vippbrädor, genom tunnlar och över hinder. Hunden är ofta mycket motiverad för denna typ av utmaningar vilket gör att det ställs stora krav på en genomarbetad grundlydnad för att föraren skall kunna kontrollera sin hund och utföra momenten på rätt sätt.

Rolig dressyr för alla

Hunddressyr bygger på ett djupt samarbete mellan hund och förare. Mycket arbete läggs på att motivera hunden för att nå en positiv och glad lydnad. I agilty får man ofta motivationen gratis genom att hunden arbetar fritt mot nya spännande utmaningar. Dressyrarbetet handlar här om att balansera explosivitet, fart och precsion. Agilty är ett bra sätt att förbättra kontakten med sin hund och ha kul tillsammans.

Spännande tävlingsform

I agility tävlar man i tre storleksklasser (fr o m 2002-01-01). Samtliga klasser indelas i Small, Medium och Large. Det finns Agilityklass I – III, Agilitylagklass, Hoppklass I – III och Hopplagklass. Agility ser man ofta som uppvisningar i samband med andra arrangemang, men om du funderar på att börja träna kan det vara en god idé att besöka någon av alla de officiella tävlingar som arrangeras över hela landet. Du kommer säkert att fångas av farten, spänningen och glädjen!

Intresserad av agility kontakta: agilitykommittén